lördag, september 20, 2008

Skitcancer!


Jag har följt en tjejs blogg som var lika gammal som mig och hon hade cancer. Har mailat med Madeleine och pratat ett par gånger och nu när jag gick in på hennes blogg så hade hennes mamma skrivit att hon dog natten mellan söndag och måndag. Och det var därför det inte hade publicerats några nya inlägg från henne på ett par dagar. Så nu sitter jag här och gråter som bara den. Jag kände henne inte ens men det kändes ändå som vi kom varandra nära när vi pratade. Det är så himla hemskt! Hon hade ju hela livet framför sig, förlovade sig med sin pojkvän tidigare i år och allt. Det var förra hösten hon fick veta att hon hade cancer i levern och nu ett år efter finns hon inte mer. Livet är så orättvist! Det är så hemskt att det bara kan försvinna på ett år. Jag trodde intte hon skulle dö...inte redan. Fy fan vad livet är hemskt rent ut sagt. Jävla cancer!!! Usch vad jag mår illa nu.
På henne blogg står ett fint medelande ifrån hennes mamma och pojkvän. Kommer kännas tomt att inte få läsa dina ord i bloggen något mer Madeleine... Hoppas att du slipper ha ont där du är nu! Vila i frid! Nu kommer jag deppa hela helgen för det känns som jag förlorat en vän. Glöm aldrig att det kan hända dig eller någon i din närhet! Nu vill jag bara att Olle ska komma hem till mig så jag kan hålla om han hela dagen.

Och varför berör det mig så mycket? Det kan hända vem som helst!
Läkaren sa till Madde i flera år att det inte var något fel på henne och förra hösten fick hon tjata sa hon till mig. Det var likadant med mig, läkaren sa att det inte var något fel på mina leverfläckar och han hade rätt om den ena med inte den andra. Egentligen borde jag ha stämt honom för jag hade lika gärna kunnat lita på honom och inte bry mig om det men jag kände att det var något fel, och det är jag väldigt glad över. Varje gång jag tittar mig i spegeln så blir jag påmind om att jag ska älska det jag har och inte vara ledsen över det jag inte har. Först så höll hela världen på att gå under för inte ville jag som var 17-18 år ha en stort ärr på bröstet, det var ju det värsta som kunde hända, att man skulle bli "ful". Man jag blev inte olycklig av ärret, jag är lyckligare än någonsin så det har inte förstört mitt liv på något sätt! Nu känns det bra att ha det där, det är en evig påminnelse för mig och jag skäms inte jag är bara otroligt tacksam över att jag inte kom så långt som Madde och det beror kanske på mig själv, att jag inte lyssnade på läkaren!

Herreud så djup jag känner mig nu, jag har aldrig pratat eller skrivit om känslor på det här sättet men Madde berörde mig så mycket och jag vill att människor ska uppskatta sig själva, varandra och det dem har mycket mer! Detta är nog den enda gången jag kommer vara så här personlig i bloggen men detta är väldigt viktigt för mig!! Nu har jag i alla fall sammlat mig och det känns bättre. Det är så skönt att skriva av sig!
Nu ska jag städa och ikväll blir det Sex and the city och godis!
Hoppas att ni kan ta till er lite av det jag skrivit nu, i alla fall ta en funderare innan ni somnar ikväll!

Madeleines blogg http://jagefrisk.blogg.se/
Läs hennes mammas inlägg också "Madeleine har somnat in" Det är det finaste jag någonsin läst! http://levaidag.blogg.se/

2 kommentarer:

Anonym sa...

Svar: Från have2have.se :)

Anonym sa...

Ja ibland är man dum som inte ta vara på alla sina nära&kära .

Varje stund är guld värd .
Hoppas allt är bra !
Kram Ida