Olle och jag har diskuterat min "framtid". Har redan lagt ut pengar på studelån (20 000kr) på något som jag upptäckte att jag inte klarade av och hoppade av. Sen går jag ju i tankarna att bli Undersköterska, vilket skulle innebära studelån på en slutsumma av ca 80 000kr. Jag känner att det är ju inte min dröm att arbeta som uska i 40 år direkt. Utan det känns mer som en bekväm lösning för att jag vet om att det finns arbete, och det är ju väldigt bra för man vill ju inte vara arbetslös såklart. Nu vantrivs jag med mitt arbete, uska vet jag ju vad det handlar om eftersom jag arbetat inom omsorgen innan och det är inget fel på det yrket på det sättet. Men, jag vill ha socialkontalt, bred socialkompetens, träffa nya människor, inte upprepa dagar efter varandra i 40 år. Inom vården går man alltid på schema och alla dagar om året gör man samma saker alla dagar samma tid. Jag vill ha variation, men jag vill såklart ha trygghet också.
Har suttit och verkligen tänkt efter, vad vill jag bli?
vad kommer jag vilja spendera 40 år av mitt liv till?
(självklart behöver man inte ha samma arbete i 40 år men ni förstår vad jag menar).
Vill jag lägga ut 80 000:- och 1,5 års utbildning på något jag vill bli för att vara bekväm och lägga fram livet enkelt?
- Eller vill jag bli frisör och betala 175 000kr och 1 års utbildning på Sveriges bästa frisörskola där 95% av eleverna fått arbete?
Är det värt att betala det dubbla för att trivas med livet i 40 år?
Eller är det värt hälften att gå omkring i 40 år med ett säkert arbete och ångra sig att man inte satsade på något som intresserar en?
Jag vill faktiskt inte leva häflten av mitt liv och inte trivas med min tillvaro och det jag arbetar med. Frisöryrket skulle verkligen passa mig! Det är socialt, man har ansvar, kreativt, utmanande och det händer alltid nya saker och är i utveckling hela tiden.
Jag är öppen för att starta eget och har gått i tankarna länge och det vore inte omöjligt efter några års erfarenhet som frisör.
Nu har jag ju problem med rygg och axlar, men det kommer inte bli bättre genom att arbeta som undersköterska och dagligen göra tunga lyft som belastar ryggen.
Jag är öppen för att starta eget och har gått i tankarna länge och det vore inte omöjligt efter några års erfarenhet som frisör.
Nu har jag ju problem med rygg och axlar, men det kommer inte bli bättre genom att arbeta som undersköterska och dagligen göra tunga lyft som belastar ryggen.
Jag är så feg! Varför ska jag alltid ta dem enkla vägarna? Varför ska jag inte satsa? Skärpning! Mamma och pappa ångrar sig säkert att dem har arbetat på industri i 25 år, på samma ställe. Jag vet att mamma vill ha ett café eller cateringfirma och det kommer alltid finnas i bakhuvudet på henne. Jag vill inte gå och ha ångest över mitt arbete, tänk så många timmar av livet man ägnar på sin arbetsplats.
Så här ser utbildningen ut. Det finns en i Norrköping och Linköping men den i Norrköping är inte godkänd av Frisörförbundet så det känns inte lika intressant.
Utbildningen är först på 1 år sen fortsätter den yttligare 2 år med vägledning under tiden man arbetar på salong. Skolan har två egna salonger man får vara på efter den 1-åriga utbildningen ifall man vill och inte hittar någion annan salong man vill arbeta på. Man får alltså sina 3 yrkesår (med hjälp av skolan) som behövs för att få gesällen.
Andra året man arbetar på skolans salong får man lärlingslön på minst 7200kr och tredje året får man minst 10 200kr i lärlingslön. Så man får alltså lön under praktiken kan man säga, sen är det ju provision på antal kunder osv.
Utbildningen kostar 175 000:- och man får ett förmånligt lån från banken som man kan ha på avbetalning upp till tio år. Det skulle betyda att man efter utbildningen betalar ca 2300:- inkl amortering, ränta osv. (Dem två första åren är amorteringsfria).Jag tycker detta låter som en bra och seriös utbildning eftersom banken är inblandad i utbildningen också, sen är det inte så många frisörskolor som är godkända fullt ut.
Det handlar ju om mycket pengar som sagt och avbetalningsplanen är lång, men 2300:- per månad lägger folk minst ut på bilar, hus, båtar osv osv, plus en massa skit. Jag har ju inget dyrt fritidsintresse som kostar pengar (mer än shopping, hehe). Det är säkert hård konkurrens på att bli antagen till utbildningen också. Jag ska ta reda på så mycket som möjligt, 20 oktober är sista anmälningsdagen. Jag vill ha allt klart för mig hur det fungerar osv.
Det är trist att man inte får något från csn, så man får 0kr i 45 veckor och det är inte så skoj.
Det är trist att man inte får något från csn, så man får 0kr i 45 veckor och det är inte så skoj.
Jag är så himla feg!!!
9 kommentarer:
Det handlar ju om att du får jobba svart vid sidan av frisöreriet, eller ta ett lån som faktiskt ger dig lite pengar o leva på. Eller helt enkelt skära i kostander. kolla a la lyxfällan. Fundera på varför CSN inte betalar, fundera på varför du inte skulle bli den där 5 % eller hoppa av detta?
Var nöjd med ett vanligt arbete något år, o byt ofta.
Det verkar som att vi alla innerst inne vill bli frisörer. Jag har fortfarande drömmar om det. Inte fan vill jag stå på BIAB tills jag ruttnar. Ingen personlig utvecking över huvud taget. Knappt i alla fall.
Om man går uska-utbildningen är det ju ett så jäkla brett område. Det är en grund till mycket, samtidigt som man kan få jobb på bara den lilla utbildningen man har. :) Det handlar ju inte bara om äldreboende. :)
Frisör låter riktigt spännande. En klasskompis till mig från grundskolan går utbildningen i Linköping. :) Pratar inte mycket med henne, men har frågat hennes syster om det och så. Verkar vara en bra utbildning!
Så sluta fega! :P Du är 20 bast, hela livet framför dig, Elin!!! :D hahaha..
Mammsen: jag behöver inte jobba svart bara utan kan ha ett jobb vid sidan av på helgerna i så fall. Man kan ta lån på höst 250 000 så visst skulle det gå att ta lån men det är trist med ränta osv. Csn betalar nog inte för att det är en eftertraktad utbildning och att frisörer inte ska utbildas kors och tvärs, antar jag. Frisör är en vanligt yrke och jag vill inte byta ofta, har gjort det tillräckligt. Fyra jobb på ett år är nog mycket. Undra vems mamma du är för du är inte min? :-)
Malin: Jo visst, det är ju en sån där flickdröm. Synd att det kostar så mycket bara, det är ju de som skrämmer mig. Hatar lån och sån skit. Tänk så roligt om vi kunde utbilda oss och starta eget. Jag ser det framför mig, retroinrednning och rutigt golv. :-D
Sofia: Om jag ska bli uska så är det handikapsomsorgen jag vill arbeta inom, har gjort det innan och det är väldigt roligt med slitsamt. Det bästa vore våradre på gruppboende för personlig assistent trivdes jag inte lika bra med. Arbetade på ett underbart gruppboende när jag bodde hemma. Man får mycket tillbaka och det är interssant.
Jag är riktigt sugen på att bli frisör faktiskt, var förbi och kollade på den idag (dock utanför).
Men fick din klasskompis arbete och så efteråt? Vore kul att prata med henne men det kanske blir lite svårt. :-P
nej, men ja är lite äldre o mer erfaren än du...
CSN betalar inte för att det inte är en godkänd yrkesutbildning enligt högskoleverket. Enligt ditt resonemang så skulle läkare inte få csn för att de är ett eftertraktat yrke.
Hon håller på att gå utbildningen nu :) Så vet dessvärre inget om jobb och så än.
Privata skolor är inte statliga och därfösnr stödjer inte csn det.
Folkhögskolor är privata skolor, de kan du få csn stöd för. I stort sett alla KY utbildningar är privata. De får du CSN lån för. Tro mig, jag jobbar med utbildningar.
Hoho...men nu är det så att man betalar för att bli frisör, likadant med pilotutbildningar, flygvärdinna osv osv. Det är inte mycket jag kan göra åt.
Skicka en kommentar